När jag började i skolan var det oerhört viktigt att ha en Salomonryggsäck. Den var fyrkantig med rundade hörn, orangea kontrastsömmar mot en marinblå bakgrund och ett stort stiliserat S som såg ut som ett felvänt Z. Det var den perfekta ryggsäcken. Om man någon gång hade sett eller provat en Salomoryggsäck var man för evigt övertygad om att det var den enda möjliga skolväskan. Hade man otur var ens föräldrar inte lika övertygade och man tvingades tillbringa skoltiden i en Fjällräven- eller Bagheerarygsäck. Ett fruktansvärt öde, som tyvärr drabbade mig och många av mina kamrater.

Sedan växte jag upp. Blev längre, skäggigare och kanske något mognare. Förstod att det fanns viktigare saker än ryggsäckar. Och en sommardag 2012 visade ett graviditetsprov att jag och min fru skulle få vårt andra efterlängtade barn. Vi sprängdes nästan av glädje. Snart började vi göra planer på saker som skulle fixas och köpas. En syskonvagn bland annat. Vi förstod nästan omedelbart att det bara fanns en vagn vi vill ha. Bugaboo Donkey. Tvillingvagnarnas Rolls Royce – eller Salomonväska. Vagnen som alla tvåbarnsföräldrar skaffade eller drömde om.

Det är den perfekta vagnen. Den väger nästan inget, utstrålar lyx, kan göras om till en singelvagn, härbärgerar två barn som kan sitta på massor av olika sätt, har stora mjuka swivelhjul som går bra i terräng och svänger på en femöring. Dessutom är den snygg.

Jag jag blev nästan gråtmild av tacksamhet över att vara vuxen. Ingen skulle tvinga på mig Bagheera eller Fjällräven den här gången. Jag fick bestämma. Självklart skulle vi ha en Bugaboo Donkey.

Den förgyllde spädbarnstiden och föräldraledigheten. Vi sov uruselt och nästan alltid skrek något av barnen, men vi hade en underbar vagn att trösta oss med. Folk kastade längtande blickar på den, log gillande eller kom fram och ställde frågor. Och när jag bara var ute med ett barn kunde folk genom vagnen förstå  att jag hade fler barn och behandla mig med tillbörlig respekt.

Jag tror att Bugaboo Donkey gör under för nativiteten i Sverige. Folk är så sugna på att köpa vagnen att de bestämmer sig för att sätta fler barn till världen. Jag förstår dem så väl.

Nisse Edwall är programledare och Manne Forssberg är skribent. Tillsammans driver de bloggen Pappabloggen och spelar in Pappapodden varje vecka. Nisse och Manne kommer gästblogga för Babyshop två gånger i månaden och bjuda på sina spännande vardagsbetraktelser. Läs alla deras inlägg under taggen Nisse&Manne.

Andra blogginlägg från Nisse och Manne:

Plötsligt var jag någon

När Nisses fru Li var gravid gick Nisse själv in helhjärtat för grejerna. Målet blev att hitta den ultimata spjälsängen eller den perfekta färgnyansen till barnrummet. För att inte prata om barnvagnen. Höga krav krävde mycket research men till slut hade han hittat den rätta. Här får du reda på vilken!

Misslyckandet på BB-parkeringen

Den 19 september 2010 ställdes Manne inför det första föräldraskapstestet, att montera ett babyskydd. Den gången gick det inte så bra men sedan dess har Manne blivit en hejare på allt som har med barn och bilåkande att göra. Läs hans bästa tips här!

Jag bröt mot lagen för att få beröm

Att få skryta lite genom sina barn är en helt underbar känsla och oftast något helt ofarligt. Men ibland tar man det steget för långt. Läs här om hur Nisse bröt mot lagen för att få beröm!