Jag har inga som helst problem med den svenska vintern. Och då pratar jag inte om den snörika, kalla vinter fulla av iskristaller, snöänglar och varm choklad man har norr om Gävle utan jag pratar om den mörka nollgradiga oftast slaskiga årstid vi som bor söder om Dalälven får genomleva år ut och år in.

Det finns ju något befriande med att leva i detta nollgradiga mörker. Det ställs inga som helst krav på mig att jag ska uppleva någonting. Inga bilder i motljus på spännande platser fyllda av leende människor möter mig när jag scrollar igenom flödet ståendes i snålblåsten i väntan på tunnelbanan. Det är snarare tvärtom – de flesta bilder som möter mig handlar om hur jävligt allt är, någon går på en bro med snöblandat regn piskande i ansiktet, en annan bild är på en tvååring som ligger och skriker högröd i en hall med en overall som är påklädd till hälften.

Det handlar liksom mest om att överleva och allting som är något utöver just överlevnad förvandlas till något helt underbart. En öl med en kompis kan exempelvis fylla mig med en bubblande glädje i veckor, en promenad där jag lyckats pricka in den veckans sol fyller mig med energi som om jag varit tre månader i Asien.

Ställ detta mot den så hajpade ”svenska sommaren” där varje dag då man inte liftat till Barcelona, flugit luftballong, nattbadat och träffat åtminstone fem olika kompisgäng ses som ett misslyckande. Lycka är relativt.

Som småbarnsförälder blir ju chansen till lycka än mindre. Jag menar, jag förväntar mig ju att vabba tre dagar av fem varje vecka samt att overallpåklädningen kommer ta 2h i anspråk varje morgon. Detta innebär ju att en obruten arbetsvecka kommer uppfattas som en dröm.

Och vad gäller påklädning av barnen: Man behöver inte sätta på barnen overall på väg till förskolan. Det räcker med att sätta på dem en jacka och ta overallen i handen. Den dagen jag kom på det lifehacket kändes ju som att jag löst frågan om miljövänlig energiförsörjning och vad vi ska göra av all plast.

Så låt oss nu hata och njuta dessa månader vi har framför oss. Snart är den vidriga våren här med alla sina körsbärsblommor och krav på lycka och välmående.

Nisse Edwall är programledare och Manne Forssberg är skribent. Tillsammans driver de bloggen Pappabloggen och spelar in Pappapodden varje vecka. Nisse och Manne kommer gästblogga för Babyshop två gånger i månaden och bjuda på sina spännande vardagsbetraktelser. Läs alla deras inlägg under taggen Nisse&Manne.

Andra blogginlägg från Nisse och Manne:

Terminsstartspirret

Skolstarten är här och vi har nu har chansen att ändra oss helt och bli dem vi alltid velat vara. I denna text berättar Manne om sina metamorfoser genom åren och hur man stöttar sina barn i att våga vara de de verkligen är, i alla fall just nu.

Barndomen är som heroin

Sommaren lider mot sitt slut och det är snart dags att återgå till skolorna och jobben. Men visst finns det något fint i det också. Framförallt om man lyssnar till Nisses tips om att inte låta det grå och tråkiga ta över.

Klänningarnas salighet

Fint väder, långa dagar och varma temperaturer är något de flesta uppskattar och vet att de gillar, men i denna text lyfter Manne fram en av sina sommarfavoriter som kanske inte alltid får den uppsakning den förtjänar. Klänningen!