Om man ska tro en undersökning gjord av US News rörande vilket land i världen som år 2017 är det bästa landet att uppfostra ett barn i, så är Skandinavien stället att vara barn i. ​Kul, tycker vi ​m​en vad ä​r det egentligen som ​får ​att ​föräldrskapet i ​norra Europa​ att stå ​​ut​?

Från minimalistisk design och fängslande popmusik, till ​ett myspysigt koncept som hygge. Det är lätt att tro att hela världen svämmar över av skandinavisk kultur. Den senaste och kommande exporten från Europas norra del? Föräldraskap. I alla fall om man ska tro US News-undersökning, och kanske finns det god anledning för det… Orsaken bakom denna topprankning tros vara starka ekonomier i kombination med den mest generösa föräldraledighetspolitiken, och Sverige hamnade i topp, följt av Norge och Danmark på andra och tredje plats. Här kommer anledningarna som deltagarna i undersökningen anser är de skandinaviska föräldrarnas vinnarknep, känner ni igen er?

 

 

1. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder
Är det månne denna attityd som är nyckeln till att få barnen att ge sig ut och leka varje dag, oavsett väder. Norra Europa är väl knappast känt för att kunna erbjuda det bästa klimatet.  Det är inte bara föräldrar som befinner som behöver köra sina barnvagnar på gatorna i frysande väder. både på förskolepedagoger och skollärarna ser till att barnen klär på sig ordentligt för att sedan ta med dem utomhus för att leka, ofta i timmar varje dag. Fördelar? Barnen är mindre benägna att bli sjuka, kan ha bättre syn, håller sig i form bättre och tros även utveckla motståndskraft mot andra vanliga folkhälsosjukdomar.

 

2. Omfamna de vilda i barnet
Även om vilda och smutsiga barn ofta framkallar en rynka i pannan i andra kulturer, är ”regnpöls-leriga” och smutsiga barn vardag i Skandinavien. Faktum är att föräldrar till och med uppmuntrar och värderar utomhuslek högre än eventuella ler och smutsfläckar, eftersom det helt enkelt anses vara en viktig del av en bra barndom. Det kan också vara en gåva för barnens hälsa. När man låter de små liven gräva i smuts utsätts dem för friska bakterier, vilket i sin tur kan bidra till att bygga ett starkt immunförsvar, förbättra hälsan i magen och minska risken för astma och allergier. Vissa bakterier är även kända för att utlösa hjärnans produktion av ”må-bra-ämnet” serotonin. Med det i åtanke kanske ett extra besök i tvättstugan inte är så hemskt, trots allt.

 

 

3. Skippa läroplanen (i alla fall till en början…)
Undersökningen menar att skandinaviska föräldrar under de första åren spenderar betydligt mycket mer tid än i andra kulturer med att umgås, knyta an och leka med sina barn. Den främsta anledningen som ges till detta är att de har gott om tid för det, eftersom formell skolgång inte startar först vid sex eller sju års ålder finns mycket tid till att ”bara vara”. Innan skolstart ska barn få vara barn, leka och utforska världen utan en strikt läroplan. Det samhälleliga trycket för barn att lära sig läsa och skriva innan skolstart är minimalt. Forskning visar att det för barn vid 11 års ålder inte finns någon signifikant skillnad i läs- och skrivförmåga mellan barn som lär sig läsa vid fem års ålder och de som lär sig vid åldern sju. De som lär sig senare har till och med ha bättre textförståelse och en mer positiv inställning till läsning.

 

4. Frihet främjar ansvar
Ett fullspäckat aktivitetsschema, rädsla för främlingar, faror och oförutsedda händelser får många föräldrar världen över att begränsa sina barns liv till det strikt planlagda.  Så anser undersökningen inte är fallet i Skandinavien, där barn från ung ålder får friheten att klättra i träd, använda verkliga verktyg (med föräldrarnas tillsyn), leka med eld och gå till själva lekplatsen på egen hand. När de är nio eller tio, förväntas de normalt att kunna ta sig till sina aktiviteter efter skolan på egen hand, till fots, cykel eller genom kollektivtrafik. Det här, menar undersökningen, eftersom skandinaviska föräldrar tror att friheten ​​hjälper dem att lära sig att döma risker, fatta bra beslut och ta eget ansvar, och enligt den forskning som finns på området tyder det på att de skandinaviska föräldrarna har rätt.

 

5. Allt handlar om friluftslivet
Det råder inga tvivel om att skandinaviska barn älskar sina TV-program och paddor, men barn i Skandinavien spenderar inte alls så mycket tid framför skärmar som sina amerikanska motsvarigheter. De skandinaviska barnen och deras föräldrar tros ha ett kraftfullt knep för att mota skärmtillvaron, nämligen genom ett aktivt friluftsliv. Grovt översatt kan friluftsliv, såsom det används i undersökningen, beskrivas som det sätt att leva som kretsar kring att uppskatta och tillbringa tid i naturen. Men du behöver inte leva i orörd natur för att njuta av friluftsliv. Det handlar om att uppskatta naturen i vardagen, och gå runt i grannskapet eller använda engångsgrill i den lokala paren. Förutom att friluftslivet kan hjälpa föräldrarna att minska barnens skärmtid är det även ett effektivt sätt för barn att lära sig om sin roll i den naturen och hur man tar hand om den. I slutändan är det förmodligen den viktigaste lektionen av dem alla.